110531
Läste nyss om Malin som förlorat sitt ofödda barn. Det fick mig att få en stor klump i magen, ett hål på nått vis. En irritation också, över att ingen kan ändra på sånt här då det händer, ingen. Och återigen fick jag den klyschiga men så otroligt viktiga tanken att ta vara på alla stunder, alla "nu" som finns och tänka på att inget ska tas för givet. Att det aldrig blir som man tänkt sig, men att vad som än händer så måste man tänka att det går. Det måste bara få ta lite tid.
110530
110526
Ligger på en madrass på Kerstins golv och filurar, har varit vaken i 20 timmar nu, börjar klias i kroppen. Har varit sentimental och nostalgisk hela dagen. Nu ska vi sova så vi är redo för hemfärd imorgon.
110525
Det luktar kaffe och shampoo här där jag ligger i min varma trygga säng.
Snart ska jag åka till Stockholm, en sorts eskapism.
Vadå? Att det skulle gått ett år? Nej då..
Snart ska jag åka till Stockholm, en sorts eskapism.
Vadå? Att det skulle gått ett år? Nej då..
110524
Hoppas på föralltid.
110523
Sol och promenad, lite fotboll och nu rabarberpaj. Önskar jag kunde leva i denna bubbla jämt.
IN HONESTY IT'S BEEN A WHILE SINCE WE HAD REASONS LEFT TO SMILE
110517
You'll find it hiding in shadows
You'll find it hiding in cupboards
It will walk you home safe every night
It will help you remember
If that's way it is
Then that's the way it is
I still feel you and the taste of cigarettes
What could I ever run to
Just tell me it's tearing you apart
Just tell me you cannot sleep
And you didn't even notice
When the sky turned blue
And you couldn't tell the difference
Between me and you
And I nearly didn't notice
The gentlest feeling
You are the bluest light
You'll find it hiding in cupboards
It will walk you home safe every night
It will help you remember
If that's way it is
Then that's the way it is
I still feel you and the taste of cigarettes
What could I ever run to
Just tell me it's tearing you apart
Just tell me you cannot sleep
And you didn't even notice
When the sky turned blue
And you couldn't tell the difference
Between me and you
And I nearly didn't notice
The gentlest feeling
You are the bluest light
YOU KISSED ME I KISS YOU
Blev väckt av Kerstin, med uppmaningen att se en liten film på youtube. Och denna film har nog gjort min dag.
THANK GOD FOR MOM AND DAD FOR STICKING TO TWO TOGETHER 'CAUSE WE DON'T KNOW HOW
110512
Fick ett otroligt sug efter pommes frites (det är så fult då man skriver det, tyvärr dock inte så pass fult att det drar ner suget..) att om jag hade haft körkort så hade jag nu åkt iväg och köpt det. Se där! Vilken tur att jag inte har det, förstår ni hur fruktansvärt tjock jag skulle vara om jag hade körkort? Därför jag inte har det...
110512
Susanna lärde mig i söndsags att "Måndag" betyder "min dag". Att det är en dag för egentid då hon brukar tänka att hon gör saker för sig själv. Jag tänkte så i måndags, det funkade sådär, måste nog öva ett tag. Så därför har jag passat på att öva nu, tisdag och onsdag, då jag varit ledig och det varit fint väder och jag har kunnat ha massa egentid. Ska öva idag också, ska snart ta en prommenad, sedan ska jag ta mig ett bad, och sen ikväll ska jag träna. Sedan har jag en jobbhelg framför mig, så då är det slut på egentiden. Bäst att passa på.
SO COME OUT OF YOUR CAVE WALKING ON YOUR HANDS AND SEE THE WORLD HANING UPSIDE DOWN
And I'll find strength in pain
And I will change my ways
I'll know my name as it's called again
110508
110507
JAG KLARAR TYSTNADEN BÄTTRE ÄN VEM SOM HELST DET HAR JAG LAGT NER TIMMAR PÅ
Det finns en sorglig lycka
I att aldrig mer va ett med de
Som vet precis vem du är
GOOD TO SEE YOU GOOD TO HOLD YOU
Nu har Kerstin varit här och åkt hem och det känns sådär tomt som det gör då något intensivt plötsligt försvinner. En känsla som jag ogillar. Saknar henne redan men försöker se det positivt, jag kan se mitt golv igen.
DÄR ÖGOBLICK BLIR TILL EVIGHET
Jag ville skriva en liten visa
där ögonblick blir till evighet
Men ord blir stumma och toner döva
och visans tanke blir hemlighet
Det bliver en hemlighet